Mina tankar om fastighetsmarknaden och den sencykliska konjunkturen

By |2018-11-16T11:18:50+00:002018/11/16 10:30|Gästförfattare|

Ca 2 min läsning

Här är mina tankar om fastighetsbranschen och den sencykliska konjunkturen, som jag delade med mig av på CBREs Client Forum den 26 september 2018.

Den nordiska fastighetsmarknaden har en underliggande styrka, men står också för utmaningar och växande obalanser.

De närmaste åren har marknaderna stöd i en global återhämtning. Konjunkturen i USA förstärks av skattelättnader som också ger stöd för företagsklimatet, även om den stigande skuldsättningen är oroande på längre sikt. I Europa betyder strukturreformer i de tidigare krisländerna, inte minst Spanien, Irland och Holland, att tillväxten förstärks. I både USA och Europa ger låga räntor stöd för investeringar och konsumtion. I Asien går både Kina och Indien relativt bra. Sammantaget ger världsekonomin stöd för fortsatt god efterfrågan också i Norden de kommande åren.

Samtidigt tilltar riskerna. Med mycket låg arbetslöshet är det troligt att centralbanken måste strama åt i USA. Om inte produktiviteten stiger snabbare betyder det att räntorna måste höjas gradvis. En stigande dollar kan då sätta ökad press på sårbara tillväxtländer som Turkiet, Sydafrika och Brasilien. Skulle den politiska osäkerheten i Italien tillta och landet på allvar överväga att lämna Euron kan en ny eurokris utvecklas.

Det närmaste året ger världsekonomin stöd, men samtidigt växer riskerna för en ny nedgång.

Den långsiktiga trenden för fastighetsmarknaden domineras av den pågående urbaniseringen i Norden. Av de städer som vuxit snabbast i Europa de senaste 5 åren dominerar de nordiska länderna. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Köpenhamn, Oslo, Bergen och Helsingfors tillhör alla de snabbast växande urbana områdena i Europa. Med snabb befolkningstillväxt och stigande produktion växer behoven. Eftersom byggregleringar och hyresregleringar hindrar utbudet av bostäder är efterfrågeöverskottet i det närmaste permanent. Låga räntor gör samtidigt att hushållen klarar av att öka sin skuldsättning så länge fastighetspriserna stiger. Aktiviteten i byggsektorn är också stark och banksektorn har hög lönsamhet på bostadslån.

I Sverige får vi med stor sannolikhet en svag och handlingsförlamad regering som inte förmår att åtgärda de grundläggande strukturproblemen. Eftersom urbaniseringen kommer fortsätta och tillväxten förblir stark de kommande åren kommer också obalanserna att växa.

Utmaningen för fastighetssektorn är att fortsätta investera för att möta en stigande efterfrågan samtidigt som obalanserna och riskerna i sektorn växer. Det blir allt viktigare att stresstesta investeringar och den egna balansräkningen. Kraven på nyinvesteringar bör gradvis skärpas och styrkan i balansräkningen förstärkas.

Min slutsats

Min slutsats är att fastighetssektorn fortsatt är intressant, men att det blir viktigare och viktigare att hålla koll på riskerna de kommande åren.

Click here to read the English version of this article.

 

Anders var Sveriges finansminister mellan 6 oktober 2006 och 3 oktober 2014. Efter att Anders Borg blev finansminister 2006 beräknas han vara en av de mest inflytelserika opinionsbildarna i Sverige. Financial Times-tidningen utsåg Borg till EU: s premiärminister för 2011 i sin årliga ranking av 19 unionens finansministrar. Idag hjälper han företag i Tech and Finance-branschen som rådgivare.

Kommentera